Till umu.se

Forskningsområden vid Juridiskt forum

Huvuddelen av forskningen vid Juridiskt forum bedrivs inom följande forskningsområden

Straffrätt och rättsväsende
Familjen
Jämställdhet
Mänskliga rättigheter
Arbetsmarknaden
Migration
Social välfärd
Beskattning

Straffrätt och rättsväsende

Inom detta forskningsområde analyseras och problematiseras på en teoretisk nivå diskurser inom framför allt straff- och straffprocessrätt, t.ex. om våldsutsatta kvinnor som offer för mäns våld eller kring trafficking och prostitution. Brottsoffers rättigheter eller position ingår ofta i analyserna, antingen på en mer generell nivå vad gäller t.ex. rättsväsendets bemötande av brottsoffer, eller på en mer specifik nivå där viss utsatthet fokuseras, bl.a. mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer och kvinnor som offer för trafficking.

Familjen

Föreställningar om familjen och konstruktioner av rättigheter, normalitet och subjektivitet i en familjekontext står i centrum inom detta forskningsområde. Forskningen belyser processer och strukturer relaterade till genus och makt i familjen, liksom hur barns rättigheter och perspektiv förstås, behandlas och operationaliseras i rätten. En mångfald frågor om rätten studeras med genusrättsvetenskapliga teorier, vanligen i skärningspunkterna mellan rättsområden som socialrätt, familjerätt, utlänningsrätt, obeståndsrätt, processrätt och straffrätt. Exempel på forskninsfrågor är ensamma mödrars rättsliga ställning och hur de konstrueras i rätten, barn i utlänningsärenden, vårdnads- och umgängesfrågor samt våld i nära relationer.

Jämställdhet

Jämställdhetsrätt är ett viktigt svenskt rättsområde. Inom akademin har jämställdhetsarbete varit en central fråga under de senaste 20 åren och berör alla delar och frågor inom akademin. Flera av medlemmarna i forskningstemat har jobbat med jämställdhet både i teori och praktik, bl.a. som ordförande i Umeå universitets jämställdhetsråd och som jämställdhetsarbetare på olika nivåer inom universitetet. Denna integration av teori och praktik möjliggör en utveckling och ett framhållande av nya arenor för arbete för lika möjligheter.

Mänskliga rättigheter

I detta forskningsområde problematiseras betydelsen av mänskliga rättigheter i nationell och internationell rätt. Viktiga frågor som studeras är om rätten främst passar in på ett rättssubjekt konstruerat på ett visst sätt eller om rätten är inkluderande oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnicitet osv. och vilken inverkan mänsliga rättigheter har när ojämlikhet relaterade till sådana aspekter uppstår i rätten. Forskarna inom området använder genusrättsvetenskapliga teorier för att problematisera och analysera bl.a. utlänningsrätt, processrättoch handikapplagstiftning utifrån analytiska begrepp som normalitet, inkludering, exkludering och underordning, liksom konstruktioner i rätten, t.ex. det autonoma, abstracta och jämlika subjekt som traditionellt förstås som rättens subjekt. Forskningen inom området syftar till att synliggöra ojämlikheter inför rätten med särskilt fokus på innehållet i diskurser om mänskliga rättigheter i en svensk kontaxt.

Arbetsmarknaden

Forskningen inom detta område rör frågor som effekter för kvinnor och män av arbetsrättslig lagstiftning och flexicurity policies. En annan fråga som berörs är inkludering, exkludering och arbetsmarknasregleringens roll i skapandet av den svenska könssegregerade arbetsmarknaden. Särskilda intresseområden är hur gråzonerna mellan anställning i privata och offentlig sfär samt mellan familjerelationer och arbetsrelationer är reglerade. Regleringen av arbetsmarknaden för hushållsarbete och arbete som au pair, inklusive utlänningslagstiftningen, har också studerats närmare. Pågående forskning rör bl.a. överföringen av omsorgsarbete på familjerna och osäkra anställningen, särskilt vad gäller äldreomsorg och handikappomsorg.

Migration

Inom forskningstemat migration behandlas frågor om migranters ställning i rätten och samhället. Det handlar om individer och familjer som korsar gränser på olika sätt, om identitet och maktförhållanden, men också om hur ansvaret för individens välfärd fördelas mellan stat/stater, individ och familj. Temat tar sin utgångspunkt i feministisk rättsteori och knyter även an till teoretiska begrepp som ”burden sharing” och ”individualisering/familjisering”. De frågor som behandlas rör bl.a. nationellt och internationellt skydd, vistelse och bosättning samt arbete och försörjning. Det innebär att områden som utlänningsrätt, familjerätt, arbetsrätt, socialrätt och barnrätt är i fokus inom temat.

Social välfärd

Forskningen fokuserar på konstruktionen av genus och makt i välfärdsrätten, i både en svensk och europeisk kontext. Det rättsliga innehållet i den nordiska välfärdsmodellen problematiseras. Social välfärd inkluderar olika rättsområden, däribland socialrätten som reglerar många av medborgarnas sociala rättigheter. Inom forskningsområdet analyseras kvinnors och mäns liksom olika gruppers, t ex funktionshindrade, brottsoffer, barn och ensamstående föräldrar, positioner i välfärdsrätten. Resultaten är avgörande för att påvisa konstruktioner av normalitet i rätten och gränserna för det sociala medborgarskapet.

Beskattning

One part of this area of research is about grounded tax theory. The theoretical and methodological framework strives to build in gender into the analyses of tax law regulations. It challenges the prerequisites for human agency in mainstream revenue law scholarship that replicate the social meanings of productivity and wealth drawn from the economic rationalism representing the self-interested and socially isolated character of the “economic man”. Gender neutrality in revenue and social security law and the contested meanings of gender equality in revenue and social security law scholarship are challenged. Another field of interest is taxation and forestry, especially gender issues concerning women’s ownership and entrepreneurship in the forestry sector.

A research project granted by The Bank of Sweden Tercentenary Foundation under the supervision of professor Åsa Gunnarsson, is doing comparative studies of tax structures and tax expenditures as a result of a public/private divide. Another project in this field is an international workshop about Challenging Gender Equality in Tax Policy Making, co-ordinated by Åsa Gunnarsson and hosted by Instituto Internacional de Sociologia Juridica, Oñati, Spain.


Sidansvarig: Elin Andersson

Utskriftsversion

Juridiskt forum

Bild: Sara Enquist

Kontaktinformation

Vetenskaplig ledare

Professor Åsa Gunnarsson
E-post: asa.gunnarsson@umu.se
Tel: 090-786 59 31